Lemmeströ kyrkoruin
Lemmeströ kyrka uppfördes runt år 1200 som en tegelkyrka. Platsen omtalas som ”Laemitsriidh” år 1356 och som “Lemmitsröd” år 1555. Under 1600- och 1700-talen var Lemmeströ kyrka i mycket dåligt skick. På begäran av riksrådet Joachim Beck-Friis sammanslogs därför Börringe och Lemmeströ socknar till en enda vilken fick namnet Gustavs socken. Samtidigt började man rasera Lemmeströ kyrka. När rivningsarbetena skulle påbörjas av Lemmeströ kyrka väckte detta så stor förbittring i socknen att militär fick kallas in för att arbetet skulle kunna fortskrida.
Enligt en kyrkobeskrivning från 1600-talet ska kyrkan ha varit helgad åt Jungfru Maria och kallades för ”Vår Frus kyrka”. I dag kvarstår endast en ruin av den medeltida kyrkan. Denna består av ett parti av västtornet på upp till nio meters höjd samt rester efter vapenhuset. Den första kyrkan i Lemmeströ var en träkyrka. Vid en undersökning på platsen 1975, ledd av arkeologen Jan-Erik Augustsson, påträffades spår efter denna äldsta byggnad.
Kyrkan har bestått av långhus, kor och absid längst i öster. Senare tillkom västtornet samt ett vapenhus i söder. Under troligtvis 1400-talet har kyrkans långhus fått kryssvalv.
Tillträde till kyrkoruinen sker i dag på en markväg som löper från kyrkogården rakt österut.
Enligt beskrivningen väcktes stor förbittring och det fortsattes att hållas gudstjänster länge efter kyrkan rivits. Det hålls ännu någon vigsel framför det resta korset.
Detta har en gång varit tornet till kyrkan. ruinen är ca 9meter hög och ganska mäktig i sitt förfall. Det inger en märklig känsla att gå på sådan mark som betytt mycket för folket under ca 500 år
Som en påminnelse om att det legat en kyrka här har det rests ett kors.
En bit upp finns en fönsterglugg. Av storleken framgår att kyrkan varit en s.k. försvarskyrka som det flesta från dessa år.
I gräset ligger gravvårdar kvar. Tyvär är det svårt att läsa vad det står på dessa men år 1541 framgår på denna.
